Den som letar han finner…

I helgen har det varit nosarbete på agendan för hundarna både lördag och söndag. Även om Quintus kropp ska vila nu så behöver han få använda sin hjärna för att inte få nippran. Så igår fick det bli spår för honom och Melvin fick leta reda på syrrans ungar som ideligen ”försvann” i skogen. Tur för mig så fick hon med sig alla barnen hem.
Gårdagens träning gav mersmak så idag fick Quintus åter spåra pinnar men Melvin fick prova på ett blodspår som vi inte gjort på ”100 år”. Melvin hade inte glömt bort tjusningen med att hitta rådjursklöv! Efteråt var hundarna nöjda med sina skogsfynd och jag nöjd över att de jobbat sig trött och dessutom gjort ett finemang jobb.
I det här regniga tråkiga vädret är det rätt skönt med trötta och nöjda hundar, liksom lättare att slöa till själv i soffan då. Fast nu får vädret snart ta och bli lite bättre då semestern snart stundar…
wpid-2014-06-29-20.58.59.jpg.jpegwpid-2014-06-29-21.06.07.jpg.jpeg

wpid-2014-06-29-21.01.38.jpg.jpeg

Oajajajajaj buff

I torsdags hade Quintus remiss till Redog i Västerås då jag ville ha en second opinion på Quintus som haft ont i ryggen och sitt högerben.

Vid tidigare undersökning i Sundsvall har de trott att han haft problem med sitt knä. Efter en noggrann undersökning av Stefan Rosen på Redog + en veterinär så kunde det konstateras att knät inte var problemet för Quintus utan att han troligen skadat ett ligament i hasen vid något tillfälle. (Jag misstänker att det blev när han körde fritt fall från en höbal..) Pga den onda hasen blir ryggen också ond eftersom han försöker avlasta sin has. Känns skönt att ha fått saken kollad. Nu är det vila som gäller några veckor för att bli fit for fight igen.

Quintus hälsar att vila är den tråååkigaste formen av träning som finns.

wpid-2014-06-23-09.05.44.jpg.jpeg

Crasch boom bang

I torsdags hade Quintus tid på Redog i Västerås och på onsdagen började vi vår resa ner för att sova hos Ina och slippa åka så tidigt på torsdagen. Nog blev min resa spännande alltid. Lite väl kanske. Jag tappade nämligen motorn i bilen på E4:an mellan Söderhamn och Gävle susandes i 3-siffrig fart!! Ett kraftigt ”donk” i bilen som jag trodde var punka, men däcken hade luft och bilen lät verkligen inte frisk så jag ringde Folksam som skulle fixa en bärgare åt mig. Efter två timmar och fortfarande ingen bärgare ringde jag upp Folksam igen och fick prata med en mycket förstående kille. Han sa jag förstår, jag förstår i början på alla meningar men vi var inte så väldigt överens om vad han egentligen förstod.. Men jodå de hade skickat bärgare berättade han… från Söderhamn! Jag som stod alldeles nära Gävle och snälla Ina skulle komma och hämta mig där, men den väldigt förstående killen på Folksam kunde inte ändra på detta. Tur som en tok passerade bärgaren från Gävle mig och tog upp mig innan Söderhamnsbärgaren hann dit. Allt hade blivit väldans mycket struligare om jag hamnat i Söderhamn som ligger längre ifrån Ina och med färre ställen att laga bilen på. wpid-2014-06-22-17.05.09.jpg.jpeg Såå skönt det var att komma ifrån E4! Turen höll i sig för Bilmetro i Gävle (en Volkswagenverkstad) hade kvällsöppet till kl 23 (kl var 21) så bärgaren körde mig dit.
Där lyfte de på huven och frågade på en gång om jag bytt kamrem.. Ja sa jag, det gjorde Mekonomen för någon månad sedan. Ok, de glömde skruva dit motorn… Så bilen blev kvar där och snälla Ina och Yezica kom och hämtade mig. De höll mig på gott humör då de tagit med sig kristallglas och vin så vi fick umgås lite på resan till Ina. Vid midnatt var vi hemma..
wpid-2014-06-22-17.07.31.jpg.jpeg
På morgonen efter ringde jag Mekonomen som tog kontakt med Bilmetro. Bilmetro ringde och sa att de hade utbildning hela dagen men skulle göra vad de kunde för att fixa bilen.
Snälla Ina lånade ut bilen så att jag kunde åka till Västerås och Redog där de goda nyheterna fortsatte (mer om dessa nyheter i kommande bloggande) Mitt på dagen ringde de från Bilmetro och berättade att bilen var klar och jag blev såå glad! Brände tillbaka med bilen till Knivsta och Ina, en trevlig promenad och valpgos innan Ina skjutsade mig till Uppsala så att jag kunde ta tåget till Gävle. En halvtimmes promenad med packning och massor med fikabröd åt pärlorna på Bilmetro och sen ett kärt återseende av min bil. Bilmetro hade fixat allt pappersstök med Mekonomen så jag behövde bara köra iväg. Tänk jag var så glad att jag knappt märkte att när jag kom ut på E4:an igen körde midsommartrafiken i 50 knyck och resan hem tog typ dubbelt så lång tid.
En helt sanslös resa som trots allt hade många turliga inslag som en snäll bärgare, en kvällsöppen bilverkstad med världens trevligaste personal och supersnälla vänner. Det hade ju kunnat vara mycket, mycket värre.
Hoppas ni haft en bra midsommar!
wpid-2014-06-22-17.09.43.jpg.jpeg

Sulviken – klick!

Helgen har tillbringats i Sulviken på kurs. Klicker stod på schemat denna gång och den innehöll en hel del praktisk övning. Timing och precision som är en rätt viktig grej i klickerträning är inte alltid lätt bara så ni vet. Tyr och Doris som fick agera försökshundar i min grupp gjorde ett enormt jobb med att förstå vad vi ville med våra klick, studsande godisar och fastfrusna fötter. Men vi fick i alla fall med oss en hel del kunskap om belöningsplaceringar, förstärknings scheman, mönsterträning och en massa annat. Dessutom fick vi igen alla blocktentorna för att kunna plugga till slutprovet i september. Borde börja plugga redan nu om jag ska få allt att fastna någonstans på  min hjärnhårddisk med ont om utrymme.
wpid-2014-06-18-10.17.27.jpg.jpegTyr och Jossan
wpid-2014-06-18-10.22.23.jpg.jpegRoxanne och Doris

Tanken var att vi skulle gå upp en tur till Suljätten på lördag kväll men då det blåste isvindar fixades det en tipsrunda och grillning på hemmaplan istället. Jag och Linn gick tipsrundan tillsammans och troligen hade hon strulat till numren på frågorna eller nåt då vi inte fick alla rätt när vi rättade. ;-) Som vanligt bjöd helgen på en hel del skratt, energiboost och total utmattning dagen efter.
wpid-2014-06-18-10.26.51.jpg.jpeg

wpid-2014-06-16-22.31.23.jpg.jpeg”Strike a pose”!

Väl hemma blev det soffläge och tidig kväll. Man kan ju tycka att en sån här helg borde vara lite jobbig även för hundarna men just när jag började halvdåsa i soffan dunsade Melvin ner en träapport och ett cerat i magen på mig. Tyckte tydligen att det var dags för träning men fick nöja sig med ett grisöra istället.

wpid-2014-06-18-10.24.50.jpg.jpegTanana och Quintus, nyfunna vänner!

 

Ormet kruper…

Jag är inte speciellt rädd för småkryp, råttor mm. Som liten hade jag uppfödning av både larver, grodyngel, vandrande pinnar och egenhändigt fångade råttor mm… Men ormar är jag inget fan av. Mest på grund av vad de kan ställa till med om de stöter på hundarna. Min skräck är att jag inte ska upptäcka att hundarna blir bitna, det är ju inte alltid man hinner se ormen när hundarna är lösa i skogen. Då ormbetten har ökat lavinartat i år så kan det väl vara på plats med lite info:

Många hundägare tror felaktigt att ormbett är ofarliga för hundar. Har man tur blir hunden bara lite svullen där ormen bitit. Har man mindre tur uppstår skador på kroppens organ, hunden kan få lever- och njurskada och ofta blodbrist. Allt detta går oftast över med lämplig medicinering och vila. I värsta fall kan faktiskt hunden dö av ett ormbett.

Hunden blir oftast biten i nosen och läpparna. Ibland i tassarna. Hur mycket gift ormen sprutar in i bettet kan vara väldigt olika, men man bör alltid agera utifrån att gift kan ha kommit in i kroppen eftersom det snabbt kan bli ett akut tillstånd för hunden om man väntar med behandlingen.

Man kan ibland se två små hål efter ormens huggtänder med en halv till en centimeters mellanrum. Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir hunden trött och vill helst ligga ned. Beroende på vart bettet sitter kan det ta från några minuter upp till några timmar innan giftet nått blodbanan och då blir hunden ännu mer påverkad. Hunden kan börja dregla och huden bli rodnad och blåröd. Hunden kan också känna smärta där den blivit biten.

Om hunden blir biten i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn. Läpparna kan bli ett par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen. Blir hunden biten i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt benet.

Jag trodde förut att det är farligast att få bett i läppar och nos pga tilltäppta luftvägarna. Så är det inte. Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i tassen som oftast dör. När hunden går på benet där ett ormbett tagit bidrar musklernas sammandragningar, tillsammans med blod- och lymfcirkulationen, till spridningen av ormens gift. Därför är det jätteviktigt med strikt vila om hunden blir biten. Är ni ute i skogen då hunden blir biten så bär den om du orkar, annars är det bra att gå långsamt. Håll hunden i stillhet och ring veterinären  på en gång.

Det diskuteras friskt angående kortisonets användning i samband med ormbett. Vissa säger att det är helt onödigt att ge och på en veterinärsida läser jag att kortison är inte ett motgift, men i enstaka fall väljer man att ge kortison där man är orolig att djuret sväller upp i andningsvägarna. Uppsöka veterinär ska man göra i vilket fall!

Viktigt!! Uppsök alltså ALLTID veterinär om du misstänker att din hund blivit biten!!

Imacon Color Scanner Huggorm

svart huggorm

Det finns också svarta huggormar vilkas sicksack-band är svårare att urskilja, detta kan göra det svårt att skilja mellan en snok och en huggorm. Men det finns ett säkert sätt att få reda på – pupillen. Snoken har en rund pupill medan huggormen har en vertikal pupill.

snokSnok. I nacken har snoken gula eller vita fläckar.

 

Kryper så hårtussarna flyger

Vid tävlingarna senast ingick momentet kryp. Kan konstatera att bägge mina hundar är totalt kass på det momentet… hörde tom bägge domarna fnissa lite åt vår stil. :-D
Det börjar rätt bra att de ligger vid sidan.. men så fort vi börjar röra på oss så kommer de längre och längre framför fötterna på mig och för att inte snava på dem eller kliva dem på pälsen får jag gå med några konstiga ministeg som en äggsjuk höna. Ok, inte vackert alls men vi är liksom bara glad att få poäng i det här momentet tills vi hunnit fila till det perfekta krypet.
Melvin har ju kunnat krypa tidigare men har nu fått för sig att man inte behöver hålla sig vid sidan. Konstigt att han inte kryper ut IFRÅN mig med tanke på alla otaliga gånger jag klivit på hans päls och lämnat små hårtussar på planen. När vi tävlade som mest borde han nästan varit snaggad på vänstersidan av alla mina kliv.
Quintus har liksom aldrig lärt sig att krypa. Så när han väl gör det blir det högsta fart och i en kurva runt mig.
Nästa gång vi startar ska vi väl ha fått till ett flådigt kryp men då måste jag börja träna in det. Funderar på att köra med targetstick för att få en ny vinkling på det hela. Behöver ju få in ett fokus rakt fram. Återkommer senare när vi kommit igång med träningen..

Plugghäst..

Som jag skrivit tidigare går jag just nu en utbildning till problemhundskonsult på Hundsteg. I den utbildningen ingår bla att skriva ett rätt maffigt examensarbete. Mitt hade jag tänkt skulle handla om rädslor. Så i detta nu försöker jag få till en enkät som ska gå ut till alla Sveriges beardisar. När jag började göra enkäten tänkte jag att det är väl plättlätt att plita ner några frågor till en sån. Detta tar jag nu tillbaka med råge.. Oj vad svårt det är att få till rätt formulering på frågorna, så att den blir enkel för mottagarna att fylla i. Dessutom har jag ju 1000 frågor som jag vill ställa till ägarna men gissar att de inte vill fylla i ett frågeformulär i bokformat… Och vilka frågor är relevanta egentligen? Måste ju kunna sammanställa allt tillslut också… Måste få skrivkrampen att släppa och få iväg enkäten någon gång!
Gårdagen var faktiskt obokad för min del förutom att jag körde ut protokoll mm till kvällens mh. Sen tog jag och hundarna en långis i härligt sommarväder. Quintus fick lite massage (Melvin får vänta till ikväll) innan jag somnade med anteckningarna till helgens prov i handen. ;-) wpid-2014-06-10-08.47.09.jpg.jpeg
wpid-2014-06-10-08.40.42.jpg.jpeg

Gult är inte alls fult!

Har kikat lite på flytvästar till de fyrbenta nu när det börjar dags snart för utesim för dem. Ungefär vid  18 grader kan de nog börja simträna utomhus hade jag tänkt. Jag däremot som vill ha cirkus 38 grader i vattnet får nog vänta ett tag till..
BC_0420_4819

När hundarna simmar i poolen har de denna väst, en Baltic special som fungerar utmärkt till dem. Flera remmar som går att ställa så att den passar och sitter ordentligt. Ca 700:- verkar den hamna på ungefär när jag letar på nätet. Får nog bli till att klicka hem en sådan. :-)
Tycker det är perfekt att ha flytväst på hundarna även om båda är duktiga på att simma. Dels är det en bra och rätt billig livförsäkring ifall olyckan i någon form skulle vara framme. Dessutom är handtaget på ryggen superbra ifall man behöver hjälpa dem upp på bryggan mm.